Ett super stort tack till Christian Unge som tog sig tid till att svara på några frågor jag hade efter att jag läst ut boken
Har jag en dålig dag kanske någon dör. Nedan berättar författaren Christian Unge bland annat vilka svårigheter som fanns med boken och om han har planer att skriva en liknande bok igen. Läs mer i intervjun nedan!
Skulle du kunna berätta varför du valde att skriva boken?
Jag var tvungen att skriva boken. Det började med ett antal
mail från Burundi till vänner och familj där jag skrev av mig om svårigheter,
utmaningar och tillkortakommanden. De sa "skriv mer", så det gjorde
jag. Några år senare forskade jag i Kenya och ville skriva om global hälsa, men
det blev istället tre deckare, i global miljö. Så till slut hade jag en massa
berättelser, från Afrika och Sverige i datorn och jag började skönja ett
mönster, att det handlade om mina misstag och vad jag hade lärt mig av dessa. I
min podcast Ronden, fortsatte jag att ventilera mina misstag, och blev
kontaktad av bokförlag som tyckte jag skulle skriva en bok. Utifrån Ronden och
utifrån mina erfarenheter. Det blev "Har jag en dålig dag..."
Fanns det några svårigheter med att skriva boken?
Egentligen inte några viktiga. Den skrev sig själv. Sen var
det mer av den tekniska utmaningen, från förlaget, att få till en helhet. Det
var ju kanske två böcker i ett, om Afrika och om Sveriges sjukvård. I efterhand
kanske jag borde skrivit två olika böcker. Men, men...:)
Har något förändrats inom vården efter utgivningen av boken,
om inte vilka förhoppningar har du?
Hoppas du inte menar tack vare min bok:) Sån hybris har jag
inte. Men mer allmänt har sjukvården i Sverige förändrats, jag tycker fokus
tyvärr har glidit från de väsentliga medicinska framstegen till skandaler kring
NKS, konsulter och privatisering av sjukvården. Utan att bli allt för politisk
så har sjukvården blivit mer fragmentiserad, mer högspecialiserad, samtidigt
som de flesta människor drabbas av vanliga folksjukdomar samt att vi blir äldre
och mer multisjuka. Vi behövde inte ett av världens dyraste sjukhus i
Stockholm. Sjukvård bedrivs av nöjda medarbetare inte robotar. Patienterna
bländas inte av glas, enkelsalar och fina konstverk. Vi borde satsa mer på
breda kirurgiska och internmedicinska kliniker/vårdplatser samt primärvård. Sen
borde vi bromsa privatiseringen av sjukvården. Min retoriska fråga är denna:
vilka är det som vill ha vårdval, privata alternativ och ett halvtomt apotek i
varje kvarter? Är det majoriteten av människorna i landet eller politikerna
samt några högröstade människor inom sjukvården?
Finns det planer på att skriva en liknande bok igen?
En personlig sakprosabok, ja. Jag har planer, har utkast och
en idé. Det kommer bli väldigt personligt.
Kommer ni befinna er på Bokmässan under 2020 för möjlighet
av signering av bok? ^^
Yes:)