Boktjuven av Markus Zusak

Recension: Nu har jag äntligen läst ut Boktjuven efter väldigt många upptagna dagar. Det går ju inte förneka att den här är en tegelsten som tar sin tid att läsa igenom. Boktjuven är ju inte en jätte ny bok som kom ut nyligen, den har funnits ute väldigt länge, men just den här boken som jag har hemma är en nyutgåva med filmomslaget, med tanke på att man nyligen gjort en film om den här händelserika historien.
Jag måste nämna att det var första gången jag har läst en bok som utspelar sig under andra världskriget och den innehöll så många kategorier att det inte går att skriva upp de alla, jag beundrar författaren Markus Zusak då han på ett smidigt och imponerande sett får in döden att berätta historien, det gör berättelsen väldigt speciell och underhållande som jag inte har bekantats med sedan innan. Man får en helt en annan synvinkel på den här historien med så många liv att följa.

Som läsare tyckte jag att jag fastande direkt för historien, den var väldigt händelserik, kanske en av de mest händelseriksaste böcker jag läst. Det fylls hela tiden på med historier, minnen, drömmar, mod, kärlek, styrka, drama, vänskap, krig om inte mer, konstant. Jag kunde läsa flera kapitel utan att det blev trist, det till och med blev för mycket för mig, då jag ofta glömde bort tiden. När jag läste den här boken fick man väldigt mycket insyn om hur det var att leva under ett storartat krig, men ändå hitta lyckan och glädjen som fanns. När det gäller Liesel, så är det verkligen en karaktär som strålar genom hela berättelsens gång, hon får vara med om så mycket ondska och elände hela tiden och att hon kämpar sig genom det får mig att rysa och känna en väldigt stor medkänsla. Att Liesel väljer böckerna som en sort terapi är imponerande med hennes kunskaper inom läsningen i början, det värmer mig som läsare att hon är fast besluten om att lära sig läsa, fast det är svårt, krångligt och förvirrande för henne. Många scener i boken fick mig att le av glädje och några bland de var när Hans valde att göra en ordbok på källarväggarna, när Liesel stjäler böcker från Ilsa Hermann (trotts att hon vet om det). När Liesel får små historier från Max och självklart den starka vänskapen med Rudy.
Jag tror aldrig jag har tagit till mig så mycket glädje och lycka från en bok förr, Boktjuven är fullpackad med citat om livets stora gåtor och mycket mer som man tar till sig och försöker njuta av.

Markus Zusak är en författare med alla sinnena vidöppna, vilket gör att han har en förmåga att göra en historia minnesvärd. Det var många tillfällen där jag blev berörd både positivt som negativt, men oavsett  det så har Markus Zusak gjort att jag kommer minnas de olika citaten eller en specifik händelse i boken och det kallar jag gåva. Jag tyckte att det var skickligt att föra in de tyska orden i boken, det gör verkligen att man kommer ett steg närmare historien.
Förutom den välskrivna historien, så måste jag också nämna att det var klokt att döpa varje kapitel efter något, det gjorde som sagt att jag blev nyfiken av vad som kommer hända här näst. Det kunde alltid dyka upp en annan historia eller en annan händelse, ibland framtida händelser ibland i det förflutna.

Jag vill ju också berätta att jag såg filmen innan jag hann läsa boken. Så nu förstår jag hur mycket jag faktiskt har missat, de frågorna som dök upp efter filmen fick sina svar efter att jag läst boken och nu känns det väldigt befriande att veta vad som egentligen hände i vissa partier i filmen.
En riktigt strålande bok!

Betyg: ★★★★★

Titel: Boktjuven
Författare:Markus Zusak
Förlag: B.Wahlströms
Språk: Svenska
Sidor: 585
Utgiven: 2014
Rec ex: Ja