Djupa Ro av Lisa Bjärbo

Jag vet inte om det går att vänja sig. Om det blir lättare för varje gång man tänker på det. Det verkar inte så. I över en vecka har jag spelat upp den där scenen i mitt huvud och tänkt på den röda adidasjackan i lågorna. Ändå är det som att få en smäll på käften varje gång.
Jonathan är död. De hittade honom igår. Vi måste åka hem. Det blir aldrig normalt.

Recension: När jag började läsa Djupa Ro av Lisa Bjärbo hade jag inga som helst förväntningar på boken, jag fick en rekommendation att läsa boken, vilket gjorde att jag fick hem boken av förlaget Raben & Sjögren. Det hela utspelar sig i en liten förort mitt i ingenstans. Det är ett samhälle där alla känner alla och där det inte finns så jätte mycket att göra. Man får följa David och hans resa hem efter att han arbetat i Norge tillsammans med hans bästa vän Ludde. David upplever jag som än väldigt lugn kille genom hela boken, han har alla sinnen öppna och det är mycket känslor som han tar in. Man får ta del av hans tankar och ideer, men också hans önskningar och hans drömmar, vilket gör den här karaktären intressant. Dock upplever jag han mycket feg. Då han hela tiden tänker på saker som han gärna skulle göra, men gör det inte. Vilket jag tycker är synd. Det skulle skapa intressanta scener i boken. Under bokens gång får man bekanta sig mycket med både Ludde som är David bästa vän. Ludde, ja han har humor. Många av hans dialoger skrattade jag mycket åt, trots att boken är väldigt dyster. Men han livade som sagt upp en hel del i boken. Paula och Tove är också två tjejer som finns med i bilden under boken gång. Paula är en tjej som är väldigt framåt och har sina små idéer, hon är inte rädd att ta för sig och hittar gärna på grejer tillsammans med de andra i gänget. Tove är en lite mer tillbaka dragen karaktär som man inte får ta del av så mycket, dock förstår man henne allt mer eftersom i boken. 

David sitter i bussen tillbaka från Norge tillsammans med Ludde och de båda har fått nyheten om att en av deras vän, Jonathan har avlidit,  det sägs att att han hade drunknat vid Djupa Ro, en badplats som de alltid brukar hänga vid och bada på somrarna. David, Ludde, Paula och Tove är barndomskompisar som har gått tillsammans i skolan i många år och de vet nästan allt om varandra. Men tiderna har förändrats och den tråkiga nyheten är att deras nära vän Jonatan har lämnat de.
Hur är det att fortsätta sitt liv, utan någon man känt hela sitt liv? Hur gör man för att glömma? Vill man glömma? Finns det något mer att få ta del av vad som hänt? Kan man få skratta? Fortsätta ha kul tillsammans? Det är många frågor som finns i boken. Hela boken kretsar kring sorg och förlust, men också kampen att fortsätt leva.

När jag först började läsa boken, blev jag väldigt nyfiken. Men det märks väldigt tidigt att boken är väldigt dyster och sorgen. Man får läsa om hur David går igenom det hela angående Jonathans död och det tycker jag författaren Lisa Bjärbo har lyckats väldigt bra med. Man får läsa om tankar och agerande efter en sådan tråkighet och vad som sker i en när något hemskt har inträffat. Jag har aldrig läst en bok som har tagit upp sådana frågor, hur det är som ung att få uppleva en sådan sorg när en nära vän har lämnat en. Hur man väljer att fortsätta, hur livet kan se ut. Det är viktiga frågor som Lisa Bjärbo har verkligen lyckats med. Det behövs fler böcker som har med tragedier att göra. Det får en att förstå och självklart inse att man aldrig blir ensam. Det var många dialoger i denna bok och det uppskattade jag. Det får en fantastiskt flyt på det. Kapitlen i boken var också väldigt korta, vilket blev en bra balans mellan olika händelser och scener i boken. Jag tycket det var imponerande att författaren lyckades så bra med att lägga in Flachbacks om minnen från Jonathan lite här och där. Det blev en bra kontrast.
Dock måste jag nämna att jag saknade lite mer mystik i boken, en gnutta mer spänning. Det blev lite små tråkigt i mellan åt. Jag skulle vilja uppleva lite mer drama eller mer gnista kring scenerna.

Betyg: ★★★

Titel: Djupa Ro
Författare: Lisa Bjärbo
Förlag: Raben & Sjögren
Sidor: 266
Språk: Svenska
Utgivning: 2015
Rec ex: Ja

Filmrecension: Mockingjay del 2

Äntligen har man fått se den avslutande delen av Hungerspelen. Det var verkligen på tiden. När jag såg klart Mockingjay del 1, så ville jag verkligen ta del av den avslutande delen också. Nu kändes det väldigt utdraget. När jag då sitter i biosalongen och filmen startar har jag stora förhoppningar på att den här filmen kommer troligen bli den bästa filmen av serien. Med tanke på att det har cirkulerat runt mycket reklam på både internet, i tidningar och på busshållplatserna. Så har man byggt upp en stor förväntan på att det här kommer bli bra. Men mina åsikter innehåller både bra och dåliga uppfattningar av filmen.

Det som jag uppskattade och det som jag tyckte blev bra som man fick se i filmen, var stämningen. Avslutet som sker och hela det stora kriget. Man märkte tydligt att det här var fortsättningen, då man fick fortsätta äventyret där man slutade i förra filmen. Jennifer Lawrence gör återigen ett otroligt bra jobb med sin karaktär Katniss Everdeen. Hon lägger mycket känsla och styrka genom hela filmen. Det känns som även hon vill avsluta det hela. Jag måste också nämna att man har gjort en fantastiskt arbete med att få till de viktigaste delarna från boken, tummen upp på det. Jag ska säga att jag blev mycket nöjd med det hela. Alla karaktärer, jätte snygga och alla kostymer var verkligen en WOW effekt. Trots att det var många nya karaktärer i bilden, så lyckas man få en känsla av hur de är som karaktärer, många nya kom in i bilden, men tråkigt nog försvann många gamla karaktärer också.

Dock måste jag nämna att det här inte var den mest nervpirrande filmen från serien. Både The Hunger Games och Catching Fire fick man uppleva gåshud och lite tårar hit och dit. Men jag kännde verkligen att det saknades i den här filmen. Jag förväntade mig att två av scenerna som jag verkligen har väntat på att få se på filmduken, skulle jag få uppleva mer dramatiskt. Men tyvärr blev det inte så. Det kändes också som man väntade på att se avslutet. Visst var det mycket på vägen som Katniss får uppleva. Men jag tycker nog att man har dragit ut på det hela angående Mockingjay. Var tog den fantastiska musiken vägen? Alla filmer har haft otroligt inspirerande musik, den här gången kändes det väldigt tomt.

Betyg: 3/5 Cirklar

Dimensioner av Sofie Berthet

 Sjuttonåriga Nova lever ett helt vanligt liv i en liten ort på den skånska sydkusten. Tills hon träffar Alex - då förändras allt. Han är inte som någon annan, och Nova faller handlöst.

Men så kommer chocken: Nova får veta att Alex är från framtiden, och att resor mellan dimensionerna - tidsresor - är möjliga. Nova får dessutom reda på att hon är den första människan i historien med förmågan att förflytta sig i tiden. Det öppnar magiska dörrar: Hon får uppleva saker som ingen annan upplevt, saker hon aldrig kunnat drömma om. Men Novas förmåga utgör också ett hot mot det strikt uppdelade framtidssamhället, något som gör henne till måltavla för mäktiga krafter. Och samtidigt som hela hennes liv förändras försöker hon desperat hålla fast vid den omöjliga kärleken till Alex.

Recension: Dimensioner av Sofie Berthet är en dystopisk bok som har mycket med vår nutid och framtid att göra. När man börjar läsa boken befinner man sig i Skateholm, vilket ligger någonstans i Skåne, nära Trelleborgs trakten. Man får ta del av den skånska landsbygden, speciellt by känslan med tanke på att huvudkaraktärerna lever i den typ av miljö. Man får följa Nova som är huvudkaraktären i den här boken och man märker rätt tydligt att hon beskrivs som vilken tonårstjej som helt. Hon är väldigt öppen, kreativ och lugn som person, men också väldigt annorlunda eftersom hon har förmågor som hon inte trodde var möjliga. Mycket av det man får ta del av Nova är vad hon brukar göra under sin fritid, men man får också ta del av hur hela hennes värld förändras när hon inser att det finns mer än bara just den verklighet som hon känner till. Dock utvecklas hon inte mycket. Det är som att hon förhåller sig till en standard linje, där man inte får ta del av några nya sidor av henne, vilket gör att hon blir väldigt enformig genom bokens gång. När det gäller Alex som Nova möter tidigt i boken, så får man ta del av Alex mystiska personlighet, vilket gör historien rätt intressant. Alex uppfattas som en kille som har levt väldigt länge, som vet hur världen funkar. Trots sin mystiska sida i början, så öppnar han upp sig rätt fort. Vilket jag tyckte var synd, då man fick en klar blid rätt snabbt av vilken typ av kille han är. Till slut känns det som han inte blev mer intressant längre. Trots att det här var en rätt tjock bok, så blev jag rätt besviken på att det fanns så få karaktärer i boken. Vilket gör att det blir tråkigt i längden. Jag skulle säga att boken kretsade kring totalt 4 karaktärer som man fick ta del av när det gäller dialoger. Men annars så fanns det väldigt många ytliga karaktärer som kom in i bilden lite då och då. Så få karaktärer är alldeles för lite på 400 sidor. När det gäller handlingen, så får man följa Novas vardagliga liv tills hon träffar Alex som har förmågan att ta sig till vilka tidsepoker han vill. Med tiden som hon lär känna Alex djupare och djupare, så får hon reda på en hel del om den värld hon lever i, men också vilka förmågor hon besitter. Men allt eftersom hon lär känna Alex, så inser hon också att hennes tillvaro blir allt farligare. Det finns andra tidresenärer som är ute efter henne. Det finns så mycket hon inte visste, så mycket hon måste lära sig och det är inte det lättaste när hennes känslor vaknar till liv för Alex. 

Vad jag fick uppleva från den här boken var att Dimensioner är en typisk höstbok som frambringar en mysig och mystisk känsla över både historien, karaktärerna och miljön. Karaktärerna presenteras på ett snyggt och välskrivet sätt som får en att vilja vara med i gemenskapen i boken. Trots att det finns övernaturliga incidenter, så känns historien väldigt trovärdig. Det är skickligt skrivet av författaren som lyckas balansera de vardagliga händelserna med en smula äventyr och övernaturliga händelser. Dock känns det som att författaren Sofie Berthet försöker dölja svar från det öde Nova är menad att vara en del av. När tempot ökar och spänningen håller på att kännas ut till fingertopparna, så är det som att bli slagen med en bok i huvudet. Allt bara rasar samman. Det är som att författaren tvingar en att läsa vidare hela tiden, vilket gör att huvudkaraktären Nova aldrig får svar på sina frågor. Vilket är frustrerande. Sedan blev det en hel del berättande om framtiden, men jag skulle hellre läsa om hur det skulle vara att leva i den. Mycket av det som jag uppfattar angående boken är att författaren vill förmedla om vår situation angående miljön. Att det är en mycket viktig fråga idag och det är det som blir huvudämnet i boken. Men tyvärr känns det som om det endast var två höjdpunkter i boken, vilket gör att boken skulle passa bra att endast bli skriven runt 200-300 sidor. Jag kommer inte fortsätta läsa Nova-trilogin. 

Betyg: ★★

Titel: Dimensioner
Författare: Sofie Berthet
Förlag: Modernista
Språk: Svenska
Antal sidor: 416
Utgiven: 2015
Rec ex: Ja

Vindens Namn av Patrick Rothfuss

Den här boken blev jag nyfiken på efter att jag såg att min kompis hade den här på nattduksbordet.
Jag har redan läst ett kapitel från den och jag fastna helt. Den här boken verkar ha en del att ge.

Bokens Handling:

Jag heter Kvothe.

Ni har kanske hört talas om mig.

I Patrick Rothfuss enastående debut får vi lära känna den legendariske Kvothe- beryktad magiker, skicklig tjuv, mästerlig musiker och ökänd mördare. Men Vindens Namn är så mycket mer- för berättelsen avslöjar sanningen bakom legenden. Kvothe berättar om sin lyckliga barndom i en kringresande artistgrupp som får en absurt slut den dagen de blev överfallna av de mytomspunna Chandrierna. Om sina hårda år som gatubarn i storstaden Tarbean, och om sin våghalsiga men framgångsrika kupp för att bli antagen till rikets främsta universitet och där få studera magi och söka den kunskap han behöver för att hämnas...

Vindens Namn ges ut i två volymer och är första delen i trilogin Berättelsen om kungadråparen.

Första böckerna av Lumio Förlag!

De här böckerna blev hemskickad till mig från Lumio förlag och det är faktiskt de första böckerna jag har fått av förlaget, så tummen upp på det! Det ska bli kul att få ta del av de!

Från Kråkans hus och dess underliga stenhus färdas Manne och Zack flera hundra år tillbaka i tiden och landar mitt i de dramatiska händelserna där Stina och Märta, försöker rädda två pojkar ur Bödersdals fängelsehåla och gruvgångar. De har blivit bortförda av Varnach, en ljusätande gestalt och den hemska
Skreka, Bödersdals härskarinna.
Till slut ställs de som offer i Skrekas blot, där hon tror sig kunna skapa guld.
”Skreka sågs röra och hälla de vätskor som skulle blandas i den blanka skålen. Maskaronernas blod, himmelens svett, blåsarnas luft och glasets jord fördes ned. 

Tria Prima tillsattes blandningen ....Varelserna knäböjde och deras sneda nackar gungade och intill dem längs väggarna började även statyerna att sakta sjunka ihop. De döda frysta kropparna som statyerna utgjordes av, började i den flödande värmen att hastigt tina och falla ihop och visade i böjandet och bugandet de dödas vördnad inför sin härskarinna och hennes storslagna blot.”av Magnus Lagerholm

“De följande dagarna blev de värsta hittills i Lennarts liv. Rullstolen brände som eld. Det kändes som om den var ett monster som sakta förtärde honom nerifrån och upp. Smärtan var olidlig och när hon till slut drog honom till badrummet fick han hänga under taket i timmar, tills benen domnade bort, tills hela han försvann i ett dunkelt töcken. Det kändes som om han svävade mellan liv och död.”

En historia om den kärlek som dödar och hämnas, om förlåtelsens frånvaro och om ett samhälle som har gett upp.

av C.S. Lumio

Modernista vårkatalog i brevlådan!

Nu har Modernista förlag återigen skickat hem en katalog till mig med vårens nyheter och jag kan ju säga att jag är väldigt nyfiken på några av de. Klicka på katalogen för att ta en närmare titt.

Vem som helst förutom Ivy Pocket av Caleb Krispär en bok jag inte har tagit del av sedan innan, när jag läste om vad boken handlar om, fick det mig att vilja ta mig en närmare titt på boken- utkommer Februari. Glas tronen av Sarah J. Maas är en bok som har cirkulerat runt överallt. På Goodreads, bokbloggar och i en massa tidningar. Det här är en bok jag definitivt inte vill missa- utkommer April. Ormens skugga av Rick Riordan bok 3, utkommer i februari. Ni kan ta del av min recension av den första boken HÄR! Sedan har vi Rosensällskapet av Marie Lu, bok 2 och det här är en bok som jag kommer slänga mig över så fort jag får chansen. Marie Lu har verkligen skapat en värld som jag finner stor underhållning för. Ni kan läsa min recension av den första boken HÄR!- Utkommer i Mars. Pretty little liars 2 felfri utkommer i Februari.

 

Mockingjay premiären närmar sig! På onsdag smäller det!

Omröstning avslutad!

Nu har åter igen en omröstning avslutats och den här gången var det 20 stycken som deltog och här är vinnaren!

Frågan löd: Vilken bokserie ligger närmast ditt hjärta?




(8st)


(6st)


(4st)


(2st)