Från Kråkans hus och dess underliga stenhus färdas Manne och Zack flera hundra år tillbaka i tiden och landar mitt i de dramatiska händelserna där Stina och Märta, försöker rädda två pojkar ur Bödersdals fängelsehåla och gruvgångar. De har blivit bortförda av Varnach, en ljusätande gestalt och den hemska
Skreka, Bödersdals härskarinna.
Till slut ställs de som offer i Skrekas blot, där hon tror sig kunna skapa guld.
”Skreka sågs röra och hälla de vätskor som skulle blandas i den blanka skålen. Maskaronernas blod, himmelens svett, blåsarnas luft och glasets jord fördes ned.
Tria Prima tillsattes blandningen ....Varelserna knäböjde och deras sneda nackar gungade och intill dem längs väggarna började även statyerna att sakta sjunka ihop. De döda frysta kropparna som statyerna utgjordes av, började i den flödande värmen att hastigt tina och falla ihop och visade i böjandet och bugandet de dödas vördnad inför sin härskarinna och hennes storslagna blot.”av Magnus Lagerholm
“De följande dagarna blev de värsta hittills i Lennarts liv. Rullstolen brände som eld. Det kändes som om den var ett monster som sakta förtärde honom nerifrån och upp. Smärtan var olidlig och när hon till slut drog honom till badrummet fick han hänga under taket i timmar, tills benen domnade bort, tills hela han försvann i ett dunkelt töcken. Det kändes som om han svävade mellan liv och död.”
En historia om den kärlek som dödar och hämnas, om förlåtelsens frånvaro och om ett samhälle som har gett upp.
av C.S. Lumio
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar