Redo för Mockingjay?

Kretsen av Maggie Stiefvater

Fyra pojkar på en prestigefylld internatskola har bildat ett hemligt sällskap i syfte att finna en historisk, mytomspunnen kungagrav. En flicka med övernaturliga förmågor har nyligen mött en av pojkarna - fast som död. Snart kommer deras vägar att korsas igen, med förödande konsekvenser.

Enligt en uråldrig legend ligger en walesisk kung begravd någonstans i Amerika. Gansey, elev på en privatskola för pojkar, har blivit besatt av att finna kungagraven. Enligt myten ska man leta längs särskilda energilinjer, s.k. "leylinjer" som sägs sammanlänka besjälade platser, och att "den sovande kungen" kan uppfylla ens önskningar.

Blue är sexton år och dotter till en spåkvinna. Hennes egna synska förmågor är begränsade, men för inte så länge sedan förutsåg hon en ung mans färd mot dödsriket. Dessutom bär hon på vetskapen om ett annat förebud: om hon någonsin kysser sin sanna kärlek så kommer han att dö. Så möts Blue och Gansey, och hon förstår vem han är.

Ungdomarna slår följe i en tyst övertygelse om att de på något sätt behöver hjälpa varandra i jakten på kungagraven. Kärlek spirar, men en fiende närmar sig också.

Recension: Oj, vilken bok! Den här var verkligen svår att ta sig igenom. Den här var riktigt trögstartad och jag kände hela tiden att jag väntade på något som aldrig kom. När jag först började läsa den här boken blev jag väldigt överraskad av språket i boken, det var svårt att hänga med i texten och alla ord och betäckningar kändes väldigt förvirrande tex (Laylinjen) mm. Jag kände att den här boken inte tilltalade mig särskilt mycket, så det var lätt hänt att jag la ifrån mig boken lite då och då, vilket ledde till att det gick flera dagar och sedan veckor tills jag tog mig energin att fortsätta läsa den här boken.

Varför jag inte fastnade för den här boken kan bero på att karaktärerna inte var så tilltalande som jag trodde från början. Tjejen Blue som är en av huvudkaraktärerna man får läsa om, framförde inte någon gnista som gjorde att jag blev underhållen när jag läste. Det gäller Korpapojkarna också som man får läsa om, Gansy, Adam, Ronan & Noha hade personligheter som inte framfördes så bra som jag tyckte det borde ha gjort. Visst får man läsa om Gansy en hel del, men även där känns det som om Gansys personlighetsdrag vägrar komma fram. Under min läsning blev jag också väldigt nyfiken på Ronan eftersom han framförde väldigt speciella drag då han kom med komiska kommentarer då och då. Dock fick man inte en djupgående beskrivning om honom. Jag tror att författaren Maggie Stiefvater väljer att inte berätta så mycket om honom eftersom jag tror att han kommer ta mer plats i de andra böckerna. Det hoppas jag i alla fall.
Det är väldigt viktigt att karaktärerna i en bok blir intressanta annars faller det väldigt lätt. Vilket det tyvärr gjorde.

Jag fick som sagt tvinga mig genom den här boken, i alla fall de 200 första sidorna. De sista 100 sidorna verkade det äntligen hända något och jag började bli nyfiken. Visst det kom upp nya frågor och mystik, men det gjorde mig inte tillräckligt nöjd. Den här boken var en besvikelse, jag förväntade mig mer magi, fler actionfyllda scener och inte minst sagt oförglömliga kärleksscener som tyvärr aldrig kom.

Betyg: ★★

Titel: Kretsen
Författare: Maggie Stiefvater
Förlag: B. Wahlströms
Språk: Svenska
Antal sidor: 318
Utgivning: 2013
Rec ex: Ja

The Fault in our stars Music!

The fault in our stars Trailer!

Förr eller senare exploderar jag av John Green

Hazel är 17 år och kommer aldrig att bli frisk igen. Det har hon vetat sedan dagen då hon fick sin cancerdiagnos för tre år sedan. Hazels mamma är orolig för att Hazel ska missbruka Americas Next Top Model och bli allt mer isolerad hemma vid teven. Depression är ju en vanlig bieffekt till cancer har hon läst (Hazel menar att det inte är cancern som gör henne deppig - det är vetskapen om att hon ska dö). Lösningen blir att anmäla Hazel till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men mötena visar sig vara allt annat än uppiggande och följer ungefär samma mönster som ett AA-möte.Men en eftermiddag i den där stödgruppen förändras livet. Augustus Waters, friskförklarad från sin cancer, dyker upp. Hazel möter Augustus Waters blick och deras kärlekshistoria ska komma att bli en sådan som poeterna diktar om. E p i s k. 

Recension: Så vacker, så gripande bok! John Green har verkligen skrivit något som öppnar ens sinnen och lär en leva. Han har verkligen skapat något som berör en på djupet. Jag kunde inte sluta läsa, jag bara dök ner in i den här boken och följde med på Hazel & Gus resa genom glädje, sorg, hopp och förlust. Det fanns så mycket att ta in, en hel blandning av känslor. John Green har verkligen skapat något nytt som många borde ta del av. Boken var välskriven och underhållande och som läsare dras du in i en värld där man inte bör ta allt för givet. Det var en viktig sak som jag fastande för.
I den här boken fanns det så många skrattretande scener, men också hjärtskärande stunder. John Green vet verkligen hur man ska underhålla sina läsare på bästa sätt.

När det gäller karaktärerna i boken, så kändes det som man redan hade bekantats sig med de sedan innan. De framkom på ett enkelt och effektivt sätt och det blev enkelt att tycka om de. Jag fastade definitivt för Hazel & Gus relation. Deras pratstunder och kemi kändes så inspirerande och glädjande. Jag kunde inte sluta att älska de båda två när man läser den här boken. Det fanns så mycket att upptäcka hos de båda.

Boken tar med så många frågor kring sjukdomar och livet. På så sätt blir den här boken väldigt speciell. Dialogerna mellan Hazel & Gus fick mig ofta att fälla några tårar och uppskatta så många grejer. Det är just det som gör att den här boken blir Exploderande bra.

Betyg: ★★★★

Författare:John Green
Förlag: Mån pocket
Sp Titel: Förr eller senare exploderar jag

råk: Svenska
Antal sidor: 307
Utgivning: 2013
Rec ex: Ja

Film Tips!

Divergent Filmrecension

Gårdagens premiär av Divergent var väldigt underhållande, tills det kom till vissa punkter där jag blev lite uttråkad. Jag kan börja med att berätta att jag har läst boken Divergent av Veronica Roth för några månader sedan, så jag var väldigt taggad av att se den här filmen. När det väl började så var det självklart att man fick en helhetsförklaring i vilken värld vi befinner oss i, vilket är bra då många troligen inte läst boken av Veronica Roth. Jag blev väldigt fascinerad av uppbyggnaden av Chicago som filmen utspelar sig i, det var väldigt välgjort med de digitala effekterna. Likadant gäller kläderna och miljön man fick se. Det är mycket kul att man fick "se sig om i världen" eftersom det är alltid lika spännande att bedöma efter boken, så som man själv har uppfattat den som, så det blev pluspoäng.

När det gäller skådespelare och karaktärerna tyckte jag man har gjort ett strålande jobb. Shailene Woodley (Tris) & Theo James (Four) hade en underbar kemi, oavsett om det inte var bästa vänner i början...
Jag fick äntligen se Eric som jag har fantiserat upp så många gången och nu har man äntligen ett ansikte. Jag säger bara Perfekt!

När det gäller uppbyggnaden av filmen så blev jag en aning besviken. Jag ville få reda mer om Caleb  (Tris bror) vilket jag inte fick. Jag kan tycka att han borde ha fått mer repliker och plats i filmen än vad han gjorde. Sedan tyckte jag att valceremonin var intressant då man har lagt upp det snyggt med alla placeringar, då alla sitter i sina egna falanger. Men jag tyckte inte det blev en så stor spänning som jag hoppades på. Det kändes inte som stämningen överträffade en, musiken, känslan eller den rätta nervositeten fick inte mig på fall om man säger så.
När Tris blir en del av Dauntless och möter de svåra/läskiga uppgifterna som att ta sig upp på tåget i fart och hoppa av det och landa på taket, känns det som filmen äntligen tar fart och spänningen ökar. Jag blev oerhört glad av att se Christina (Tris kompis) som Tris möter på tåget. Hon utstrålar verkligen den Christina som jag läste från boken. Hon är verkligen en tjej jag skulle kunna ha som vän! Dock blev jag mycket besviken på att man inte fick se tjejen som hoppar från tåget och inte lyckas ta sig över (alltså faller hon ner). Det kunde förstärka action känslan oerhört mycket kan jag tycka. Sedan blev jag besviken på testerna som Tris gick igenom i sitt inre medvetande. Jag tycke det borde ha sett värre ut än det gjorde. Sedan kan jag tycka att det blev för mycket fokus på testerna inom det omedvetna. Jag tyckte också att man borde ha visat mer av stället som Dauntless deltagarna lever i. Det blev väldigt kortfattat. Sedan uppfattade jag Tris tuffare i boken än vad hon utstrålar i filmen, det kändes väldigt tveksamt flera gånger, vilket förstörde en del.

Men sammanfattat tyckte jag att det fungerade bra. Kul att Theo James (Four) fick ironiska kommentarer i sitt manus, det passar honom perfekt. Jag tyckte också att Tris föräldrar såg väldigt tuffa för att platsa i Abnrgation (De osjälviska), vilket var positivt.
När filmen tar slut, känns det som det här är bara början, jag går från bion med en lättad känsla då den är värd att se på. Men den överstrider tyvärr inte The Hunger Games.

Betyg: 3/5 Cirklar

Erövraren av Buthler & Öhrlund släpps i September 2014!

Jag kan meddela er som följer bokserien om psykopaten Christopher Silfverbielke är att nästa bok kommer heta Erövraren och den kommer att släppas på hösten, alltså i September 2014!!
Jag säger bara YESSS! Äventyret forsätter...

Det var många fans på facebook som undrade vem det var på framsidan och såhär svarade författarna!

Till alla er som undrar - Marko, som är modellen på omslaget till våra böcker, vet mycket väl att Silfverbielke är psykopat och tycker att det är kul att få pryda omslagen. :o)

Fan Sidan hittar du HÄR!

Boksläpp: 11 September

Bokens handling är här!!

Psykopaten och seriemördaren Christopher Silfverbielke har med skrämmande medel lyckats bli frigiven från den slutna psykiatriska vård han dömts till.

Nu är han tillbaka med nya djävulska planer i sinnet. I tv-rutan ler han mot det svenska folket och säger: ”Tack – och förlåt!”
En ny mardröm kan börja.

 

 

Omröstning avslutad!

Då var den här omröstningen avslutad och jag tackar återigen för alla som deltog i den, det är alltid lika spännande att se vad ni röstar på!

Den här gången löd frågan: Vilket fan är du?
Och så här blev resultatet!

The Hunger Games: 9 St

Divergent: 6 St

Matchad: 2 St

Legend: 1 St